Vilket lån är bäst och billigast?

Frågan är berättigad. Ingen vill betala mer än nödvändigt för en produkt. När vi köper en ny soffa, tv eller något annat brukar vi jämföra priser och märken för att få den bästa produkten till lägst pris.

Det är inte alltid som vi jämför, om sanningen ska fram. Ofta har vi våra favoritaffärer för olika varor. Vi litar på att vår favoritbutik ger oss mest för pengarna. Ibland är vi villiga att betala lite extra för service och möjlighet att få hjälp om något går sönder.

Teorin är enkel. Köpa varan där priset är lägst. Verkligheten är lite annorlunda. Vi vill få ut det mesta för våra pengar. Då måste kvalité ställas mot priset. Nu är kvalité inte det enklaste att fastställa. Kända märken, oavsett vilken produkt det gäller, upplevs som högre kvalité. Det är ofta som det stämmer. Vi vet av erfarenhet att Mercedes-Benz har en högre kvalité än en Fiat.

När vi står inför situationen att välja det bästa och billigaste lånet så vill vi ha låg ränta och låga kostnader. Här uppstår ett problem. Låga kostnader för ett banklån är enkelt att jämföra, det är bara att kontrollera bankernas utlåningsvillkor. Räntan är svårare. Bankerna sätter ränta på ett banklån efter vår ekonomiska förmåga. I klartext innebär detta att en person med hög lön och låga skulder får lägre ränta än en som har låg lön och höga skulder.

Eftersom räntesättningen sker individuellt efter flera olika parametrar är det svårt att jämföra. Ingen, förutom banken, känner till vilket värde banken sätter på olika parametrar. Vi kan inte med hjälp av erfarenhet och matematiska insikter ställa upp en formel och räkna ut räntan. För att få fram räntan måste vi ansöka om banklån hos många olika banker. När vi fått anbud från flera olika banker kan vi välja den bank som har lägst ränta och avgifter.

Problemet med att skicka låneansökan till flera olika banker samtidigt är att alla låneansökningar registreras. Banker och finansbolag kan se vilka olika lån vi ansökt om och lånebelopp även långt tillbaka i tiden. I bankernas kreditbedömningssystem ingår antal låneansökningar. Fler låneansökningar desto mindre kreditvärdighet, vilket ger högre ränta.

Här kommer kvalité tillbaka. Vi har en viss känsla för kvalité. Den som har tagit flera olika lån av olika banker har lärt sig lite om vilka banker som är schystas. Den som inte tidigare har tagit några lån har inte denna information. Resultatet blir att vi lånar pengar av banken som känner sedan tidigare eller som annonsera om låg ränta.

Jämföra bankernas information om effektiv ränta ger inte något bra besked. De utgår från exempelränta som är olika från bank till bank. Den matematiska formeln ger också konstigt besked. Exempelvis Ikano har inga avgifter för sina banklån. Om exempelräntan är 6,35% blir den effektiva räntan 6,54%. Logiken säger att ett avgiftsfritt banklån borde ha samma ränta oavsett om det är nominell ränta eller effektiv ränta, eftersom inga kostnader tillkommer.

För att få ett banklån till låg ränta får man söka information om olika banker samt ansöka om två eller max tre banker vid samma tillfälle, för att kunna jämföra.

Förutom låg ränta, inga avgifter finns en tredje parameter. Lånesumman. Om vi ansöker om att låna tvåhundratusen kronor kanske banken anser att vi endast klarar av hundratusenkronor. Om behovet är tvåhundratusenkronor är man inte hjälpt av hundratusenkronor. Kanske en annan bank ställer upp med tvåhundratusenkronor men vill ha högre ränta. Då blir frågan välja ett mindre banklån eller ta ett högre banklån med för hög ränta.

Ovanstående är fullt realistiska frågeställningar. Hur vi resonerar kring lån och räntor är individuellt beroende på hur stort behov är.

Inspiration och idéer kring denna text har jag hämtat från hemsidorna låna pengar och banklån.

På sajten lån-24 finns kort information om vilka banklån som finns på svenska lånemarknaden.